Publicera
Tre steg för att lyckas med din publicering. Tveka inte att kontakta oss på team Forskarstöd och publicering för hjälp och stöd!
Steg 1, Planera din publicering
- Välja tidskrift utifrån ämne
- Välja tidskrift utifrån rankning
- Välja tidskrift utifrån publicering med öppen tillgång
- Är tidskriften seriös?
- Sampublicering och författarskap
- Publicera bok med öppen tillgång
Steg 2, Dags att publicera
Steg 3, Efter publiceringen
Steg 1, Planera din publicering
Välja tidskrift utifrån ämne
I nedanstående databaser och tjänster kan du få en överblick över tidskrifter inom olika ämnen.
UlrichsWeb - ger generell information om tidskrifter
Match Manuscript (WoS) - hitta rätt tidskrift genom ditt manuskript( du behöver skapa ett kostnadsfritt konto)
Elsevier JournalFinder - hitta rätt tidskrift genom ditt abstract
Välja tidskrift utifrån rankning
Hur tidskrifter rankas, det vill säga hur stort genomslag de har inom ett ämne, kan vara en aspekt att beakta vid val av tidskrift.
Läs mer om rankning och utvärdering av tidskrifter (Högskolebiblioteket Tritonia)
För att se hur tidskrifter kan rankas finns nedan ett antal tjänster som kan vara till hjälp:
Journal Citation Reports (JCR)-jämför tidskrifters rankning och impact factor i databasen Web of Science. Tänk på att att bara jämföra impact factor på tidskrifter inom samma ämnesområde! Läs mer om JCR
Master Journal List - här listas samtliga tidskrifter som är indexerade i Web of Science. Du behöver ett konto i Web of Science för att gå vidare in i listan och läsa om enskilda tidskrifter.
SCImago Journal & Country Rank (SJCR) - i denna databas hittar du de tidskrifter som indexeras i databasen Scopus enligt indikatorn SCImago Journal Rank (SJR), men även andra faktorer. Läs mer om SJCR
Chartered ABS Academic Journal Guide - webbtjänst som rankar tidskrifter inom ekonomiområdet.
Norska listan - här rankas förlag och tidskrifter i olika grader av vetenskaplighet; nivå 1 (vetenskapliga) och nivå 2 ( ledande vetenskapliga inom sitt vetenskapsområde)
Välja tidskrift utifrån att publicera med öppen tillgång
Flera forskningsfinansiärer (bl.a. Vetenskapsrådet) kräver publicering i tidskrifter med öppen tillgång, även kallad Open Access. En del förlag tillämpar även möjlighet till parallellpublicering.
Genom att publicera med öppen tillgång görs dina forskningsresultat fritt tillgängliga, vilket ger maximal spridning och synlighet av din forskning. Publiceringskostnaderna hos förlag som tillåter open access är också helt eller delvis betalda av biblioteket.
Var uppmärksam på att det finns tveksamma tidskriftsförlag med öppen tillgång, var källkritisk och ta hjälp av tjänsterna nedan:
Förlag som har förmånliga avtal för publicering med öppen tillgång
SciFree -hitta vilka tidskrifter som biblioteket prenumererar på där du kan publicera dig med öppen tillgång.
BISON - tjänst där du kan få tips på öppet tillgängliga tidskrifter med hjälp av din titel och abstract.
UlrichsWeb - databas med detaljerad information om tidskrifter
Directory of Open Access Journals ( DOAJ) - databas som listar högkvalitativa och granskade Open Access-tidskrifter.
Sherpa Romeo - databas med förlagens regler kring upphovsrätt och parallellpublicering
Är tidskriften seriös?
I takt med en ökande publicering med öppen tillgång har det tyvärr dykt upp en del oseriösa tidskrifter och förlag, även kallade "predatory journals". Vanliga tecken för dessa förlag är:
- Erbjuder snabb peer review ( som i själva verket aldrig äger rum)
- Webbsidor som ser seriösa ut. Oftast finns editorial boards och impact factor med (varav båda bygger på falska uppgifter).
- Aggressiv marknadsföring via mejl.
För att undvika att råka publicera dig i en rovtidskrift så kolla upp din tidskrift i nedanstående databaser. Är den med här så är det ett mått på att den är seriös.
Sampublicering och författarskap
Samarbeta gärna med forskare från andra högskolor och universitet såväl nationellt internationellt. Artiklar med flera författare får generellt fler citeringar.
En av de främsta standarderna kring publicering och författarskap är de s.k. Vancouverreglerna (Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing, and Publication of Scholarly work in Medical Journals). Enligt dessa regler måste fyra krav uppfyllas för man ska kunna klassas som medförfattare:
- Medförfattaren har lämnat påtagliga och intellektuella idéer till projektets idé och design eller bidragit till datainsamlingen.
- Medförfattaren har skrivit/redigerat utkast.
- Medförfattaren har godkänt artikeln inför publiceringen.
- Upprätta ett avtal om man är ansvarig för alla aspekter av arbetet. Detta för att säkerställa att frågor som är relaterade till riktigheten eller integriteten i alla delar av arbetet utreds och löses på ett lämpligt sätt.
Publicera bok med öppen tillgång
För dig som tänkt att publicera en bok finns det också förlag som ger öppen tillgång:
Steg 2, Dags att publicera
Affiliering
När det är dags att publicera sig är det viktigt att du anger ditt och högskolans namn korrekt och enhetligt.
Skriv din affiliering enligt följande utifrån din institution/enhet:
- Ingenjörsvetenskap(IV): University West
Department of Engineering Science
SE-461 86 Trollhättan, Sweden - Hälsovetenskap(IH):University West
Department of Health Sciences
SE-461 86 Trollhättan, Sweden - Ekonomi och IT(EI):University West
School of Business, Economics and IT
SE-461 86 Trollhättan, Sweden - Individ och samhälle(IoS):University West
Department of Social and Behavioural Studies
SE-461 86 Trollhättan, Sweden - Studiestöd, bibliotek och pedagogisk utveckling (SBIP): University West
Study and Academic Support, Library and Educational Development
SE-461 86 Trollhättan, Sweden - Förvaltningen: University West
University Administration
SE-461 86 Trollhättan, Sweden
Om du är knuten till fler än ett lärosäte i din forskning anger du båda när du publicerar dig. För att säkerställa att det du publicerar kopplas till dig ska du använda ett identifikationsnummer för din forskning som till exempel ORCID-nummer.
Forskningsdata
Forskningsdata är det material som samlats och genererats av forskarna och är en viktig del av forskningen. Riktlinjen är att forskningsdata ska publiceras så öppet som möjligt, och så stängt som det behövs.
Fler och fler förlag efterfrågar också redovisning av hur forskningsdata hanteras vid publicering.
Genom att publicera insamlad forskningsdata skapar du fler möjligheter till citeringar och det kan leda till nya samarbeten mellan forskare, nationellt och internationellt.
För att få hjälp med hur du ska hantera din forskningsdata så kan du kontakta gruppen Data Access Unit (DAU) vid högskolan genom forskningsdata@hv.se
Steg 3, Efter publiceringen
Registrera i DiVA
DiVA står för Digitala vetenskapliga arkivet och är den publiceringsplattform som högskolan erbjuder för att ladda upp och göra vetenskapliga dokument tillgängliga.
För att göra detta så fyll i vårt formulär så kommer en bibliotekarie att registrera din publikation. Glöm inte att skicka med underlag som till exempel konferensbidrag eller kopia på din publikation.
I DiVA kan du också parallellpublicera, men kontrollera så du har tillstånd för detta i databasen Sherpa/Romeo, där du ser om tidskriften eller förlaget tillåter detta.
Registreringar i DiVA blir även synliga och sökbara i databasen SwePub, som är en gemensam plattform för forskning vid svenska lärosäten.
Synliggör din forskning
Att kommunicera och synliggöra din forskning är nästan lika viktigt som forskningen i sig. Det är först när resultaten jämförs med andra resultat som det går att avgöra om och hur de kan komma andra till nytta.
Närvaro på många forum
Försök få ut din forskning och din profil på flera olika forum. Att parallellpublicera är ett sätt, ett annat är att registrera dig på vetenskapliga publiceringsplattformar, som till exempel F1000Research. Detta ger möjlighet till fler citeringar och samarbetspartners. Din forskning sprids till en bredare publik och kan mätas via altmetri.
Sociala medier och nätverk Använd gärna sociala medier för att delta, läsa, orientera dig och göra din forskning känd i offentligheten. Exempel på plattformar är LinkedIn, Twitter,Instagram och Facebook.
Det finns även även sociala nätverk som inriktade mot forskare. Där kan du skapa en profil, följa andra, skriva inlägg och ställa frågor. Tänk på att undersöka vilka kopieringsrättigheter du har om du vill ladda upp dina publikationer. Exempel är ResearchGate och Academia.
Altmetri
När man mäter en artikels omnämnande i andra medier kallas det altmetri, även kallat alternativa mått. Jämför detta med bibliometri som mäter citeringar. Altmetri mäter omnämnanden i medier som till exempel nyhetsartiklar, tweets, Wikipedia och myndighetsutredningar. Även antalet nedladdningar av artiklar mäts.
Tips för att fånga upp din forskning med altmetri:
- Se till att ditt material och allt kopplat till den har en så kallad beständig identifierare, som till exempel DOI eller ISBN.
- Publicera med öppen tillgång.
- Registrera dig för ett ORCID-nummer och håll det uppdaterat.
- För ut din forskning i till exempel sociala medier genom att skriva en populärvetenskaplig sammanfattning, kommentar eller pressmeddelande. Då blir det lättare för andra att dela vidare om diskussionen redan startats.
Kontakt