Bibliometriska indikatorer

Indikatorer är mått som ger sammanfattad information för att jämföra olika verksamheter. Inom bibliometri används de för att mäta och värdera bland annat forskares, institutioners och tidskrifters genomslag.

• Grundläggande indikatorer
• H-index
• Strukturindikatorer
• Indikatorer för tidskrifter
• Avancerade bibliometriska indikatorer

Grundläggande indikatorer

Exempel på grundläggande indikatorer är:

• antal publikationer och citeringar per forskare
• antal citeringar per publikation
• antal självciteringar
• antal ociterade artiklar

Tänk på att dessa indikatorer inte bör användas för jämförelser mellan olika ämnesområden!

Analys av citeringar visar framför allt på  synlighet och detta varierar beroende på kontext och kan avslöja strukturer inom ett ämnesområde. Hur man citeringar skiljer sig åt mellan olika ämnesområden och påverkas av publiceringsform, målgrupp och ambitionsnivå och citeringsmönster kan avspegla relationer mellan forskare och institutioner. Tiden det tar för publikationer att nå citeringstoppen varierar mellan ämnen.  För att göra en korrekt citeringsanalys bör självciteringar tas bort och en jämförelse göras med liknande publikationer,

H-index

H-index är ett mått som lägger vikt vid både produktivitet och påverkan genom citeringar.

Kortfattat innebär ett h-index på 10 att en person är medförfattare till minst 10 artiklar där varje artikel blivit citerad minst 10 gånger, totalt minst 100 citeringar, vilket kan vara fallet för en docent eller nybliven professor. (Wikipedia, 2023)

 För att beräkna h-index används olika databaser som Web of Science, Scopus och Google Scholar, som har variationer i täckning av vetenskapligt material.

H-index är beroende av forskningsområde och tidsdimension, och för jämförelser bör det betraktas inom samma ämnesområde och ta hänsyn till det/den som undersöks varit aktiv.

Strukturindikatorer

Dessa mått ger insikter i publiceringsmönster och kan ofta vara presenterade som kartor över sampublicering, citering mellan forskare, ämnesområden samt sampublicering med andra organisationer och länder.

Samciteringsanalys är en metod som undersöker relationer mellan tidskrifter, publikationer eller forskare genom att analysera vilka som citeras tillsammans i senare publikationer. För att genomföra cociteringsanalys krävs en koppling mellan publikationerna. Genom att bilda kluster eller grupper efter en sådan analys kan man få insikt i den intellektuella basen för ett forskningsområde, vilket förändras över tid beroende på användningen av de citerade publikationerna.Det är en statisk metod som hjälper till att identifiera gemensamma drag i innehållet genom de referenser som delas mellan publikationer.

För att synliggöra dessa indikatorer används ofta olika visualieringsverktyg, varav VosViewer är det mest kända.

Indikatorer för tidskrifter

Det finns olika rankningssystem för tidskrifter. Det är viktigt att vara medveten om dessa olika indikatorer och deras kontext vid utvärdering och jämförelse av forskning och publikationer.

Journal Impact Factor (JIF)

Detta är den första och mest använda bibliometriska indikatorn på tidskriftsnivå. Den mäter det genomsnittliga antalet citeringar under ett år för artiklar som publicerats de två föregående åren. JIF har beräknats årligen sedan 1975 och finns indexerad i Journal Citation Reports-databasen med data från Web of Science och dess föregångare.

SCImago Journal Rankning(SJR)

Denna bibliometriska indikator  beräknas utifrån artiklar och citeringar i databasen Scopus.  SJR beräknas över tre år och begränsar självciteringar.

Source Normalized Impact per Paper (SNIP)

SNIP beräknas med hänsyn till skillnader i citeringspraxis genom att jämföra det totala antalet citeringar i de citerande tidskrifterna. Genomslaget för en enskild citering ges ett högre värde inom ämnesområden där citeringar inte är vanligt förekommande, och vice versa. SNIP tar därmed hänsyn till ämnesområdets specifika kontext och ger en mer nyanserad bild av en tidskrifts påverkan.

Norska listan

Den norska modellen används för utvärdering och fördelning av forskningsmedel i Norge, men även i modifierade varianter i andra nordiska länder, såsom vid Stockholms universitet. Modellen bygger på ett register, listan,  där vetenskapliga tidskrifter grupperas i två nivåer:

• Nivå 1: Innefattar vetenskapliga tidskrifter.
• Nivå 2: Består av de vetenskapliga tidskrifter som är mest framstående inom respektive forskningsområde. Denna nivå representerar ungefär 20% av alla vetenskapliga publikationer.

För mer information; se NSD:s webbplats.

Oseriösa tidskriftsfaktorer

Under de senaste åren har flera icke-transparenta impact-faktorer marknadsförts av olika företag. Dessa faktorer saknar ofta tydlig dokumentation om hur de egentligen beräknas. Syftet är att få tidskrifter som är nya, anonyma eller oseriösa (så kallade predatory journals) att framstå som inflytelserika och högkvalitativa. Det är viktigt att vara kritisk och granska sådana faktorer noggrant för att undvika missvisande bedömningar av vetenskaplig påverkan.

Ifrågasatta impact-faktorer:

•  Citefactor
• Global Impact Factor
• Scientific Journal Impact Factor
• IndexCopernicus

Tidskriftsindikatorernas relevans

Användningen av tidskriftsindikatorer för att bedöma en forskares eller forskargrupps arbete är omtvistat. Även om dessa indikatorer kan vara seriösa i beräkningarna är deras tillämpning ifrågasatt. Till exempel kan en hög Journal Impact Factor (JIF) komma från ett endast  fåtal mycket citerade artiklar och garanterar inte att varje artikel publicerad i tidskriften är av hög kvalitet. Å andra sidan indikerar en hög nivå av JIF eller SRJ att tidskriften är väl använd och har god spridning inom forskarsamhället. Detta gör den till ett intressant alternativ för forskare som överväger var de ska publicera sina resultat.

Avancerade bibliometriska indikatorer

Dessa indikatorer normeras alltid, det vill säga;  jämförs med liknande publikationer under samma förutsättningar, såsom ämnesområde och publiceringsår. Indikatorer som är anpassade efter forskningsfältet kan användas för att göra jämförelser mellan olika ämnesområden

Ett exempel är fältnormerad citeringsgrad som  är ofta använd inom medicinområdet och vilket innebär att olika fält  jämförs på ett rättvist sätt. För om man bara räknar antalet vetenskapliga citeringar så riskerar  fält där man av tradition skriver många artiklar med automatik också ha flest antal citeringar. Den fältnormerade citeringsgraden tar hänsyn till, "normerar", detta, så alla fält får samma förutsättningar. Fältnomerad citeringsgrad kallas även Crown factor (CF).

En annan indikator är fältnormerade toppublikationer. De  är också kända som Top 5% och avser den andel av en forskargrupps publiceringar som tillhör de 5% mest citerade i världen.