Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
För dig som forskar är det viktigt att dokumentera din forskning och hantera din forskningsdata. Det finns mycket att tänka på och på denna sida får du veta mer om hur du går till väga.
Forskningsdatahantering är helt enkelt en hållbar och effektiv hantering av forskningsdata. Det innebär att organisation, dokumentation, lagring, bearbetning, arkivering och bevarande samt delning av data är en del av en forskningsverksamheten. Livslängden för data ofta är längre än det forskningsprojekt som den samlades in under. Data kan analyseras om eller omarbetas i uppföljningsprojekt och kan återanvändas av andra forskare.
Det finns många fördelar med att fokusera på datahantering gällande forskningsdata både för dig som forskar och för samhället i stort.
Five selfish reasons to work reproducibly (F. Markowetz, 2015)
Det går att att dela in hanterandet av forskningsdata i fem steg:
Du har mycket att vinna på att tidigt börja planera hur du ska samla in och hantera din data i ditt forskningsprojekt. Om du är ute i god tid så minskar risken att något blir fel eller missas längre fram. Att se över hur du skyddar personuppgifter och ditt datamaterial, vilka eventuella avtal behövs med samarbetspartners, om etikprövning behövs och vad som behövs beaktas vid ansökan av forskningsmedel. Ett bra sätt att få översikt av de olika aspekterna av datahanteringen är att upprätta en datahanteringsplan
Svensk Nationell Datatjänst (SND) listar frågor som kan vara bra ställa i uppstarten av ett forskningsprojekt:
Mer information
För att hålla ordning på forskningsdokumentation och forskningsdata krävs eftertanke om hur allt ska organiseras och lagras. Detta underlättar både för dig och forskare som kanske vill ta del av din forskning i framtiden.
På Högskolan Väst så erbjuds alla forskare att få en säker yta på mappen M: för sitt forskningsprojekt och data. Kontakta Data Access Unit (DAU) för mer information.
För att kunna organisera tydligt och konsekvent är det viktigt att tänka på filnamn, filformat, versionering och mappstruktur. För att beskriva information används ofta begreppet metadata. Metadata betyder data om data eller beskrivning om data och används för att ge en bild av innehållet i till exempel en datasamling eller webbsida. Ofta finns upparbetade standarder om hur metadata ska användas inom olika discipliner.
Mer information
När det kommer till att dokumentera ditt arbete så bör fokus ligga på att registrera och dokumentera ditt arbetsflöde såsom aktiviteter, strukturer och beslut som har tagits under forskningsprocessen. Detta underlättar; kommunikationen i en forskningsgrupp, att komma ihåg varför vissa förändringar gjordes samt för framtida forskare att förstå forskningsprojektet.Ett bra hjälpmedel i denna process en datahanteringsplandär du samlar all din dokumentation.
Mer information
Det finns mycket att tänka på i arbetet med forskningsdata så att den är säkert förvarad, lätt att hitta och tillgänglig för alla i projektet och för framtiden.
Frågor som kan vara bra att ställa sig enligt Svensk Nationell Datatjänst är:
För frågor om vilka programvaror som passar och finns tillgängliga på Högskolan Väst- kontakta Data Access Unit(DAU)
Mer information
När forskningsprojektet börjar gå mot sitt slut är det viktigt att fundera hur forskningsdata ska bevaras och göras tillgängliga för framtiden. Det av stor vikt att se över sin datadokumentation så den är tydlig och begriplig för både dig och andra efter en längre tid.
Ett viktigt steg är att göra din forskningsdata möjlig att hitta för andra är att den får en så kallad beständig identifierare - på engelska persistent identifier (PID). En PID kan beskrivas som ett unikt ID-nummer eller kodsträng, som kan identifiera personer, organisationer eller objekt. Exempel på PID är ISBN-nummer för böcker och DOI-nummer för artiklar och forskningsdata.
Som en del i både begreppen Öppen vetenskap och FAIR så är visionen att även forskningsdata kan delas och vara öppet tillgängliga. Naturligtvis finns det begränsningar om att dela känslig data fritt för allmänheten utifrån till exempel personuppgifter och företagssamarbete. I de fallen går det dock att skriva en tydlig beskrivning om forskningsdatans innehåll. Däremot kan inte känslig forskningsdata helt undkomma att delas för till exempel andra forskare genom prövning. Delning och tillgängliggörande av data är en stor fråga och du kan läsa mer om detta på vår sida om att dela data nedan.
Mer information
Kontakt
Bibliotekets forskarstöd
E-post:
forskarstodbibliotek@hv.seData Access Unit (DAU)
E-post:
forskningsdata@hv.se
