Öppen vetenskap

Öppen vetenskap innebär att flera delar av forskningsprocessen är öppna och tillgängliga för alla att ta del av och återanvända. Den består av flera delområden som tillsammans bidrar till att göra forskning och vetenskapligt baserad kunskap mer öppen.

Områden inom öppen vetenskap inkluderar:

• Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, vilket innebär att dessa publikationer ska vara tillgängliga och återanvändbara för alla.
• Öppen tillgång till forskningsdata, vilket innebär att materialet som vetenskapliga resultat bygger på ska vara tillgängligt och återanvändbart för alla.
• Öppna forskningsmetoder, vilket innebär att hela arbetsflödet inom forskningen beskrivs och görs tillgängligt.
• Öppna lärresurser, vilket innebär att utbildnings- och undervisningsmaterial fritt delas och återanvänds.
• Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen, vilket innebär att allmänheten direkt involveras i forskningsprojekt eller olika delar av forskningsprocessen
• Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap, vilket innebär system och tjänster som används för att tillgängliggöra bland annat forskningsresultat, forskningsdata och öppna lärresurser.

På biblioteket på Högskolan Väst fokuseras arbetet på delarna öppen tillgång och forskningsdata. 

Forskningsmaterial som vetenskapliga publikationer, forskningsdata och andra forskningsresultat bör publiceras med öppen tillgång och hanteras enligt FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable och Reusable).

FAIR-principerna säkerställer att forskningsdata är sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändningsbara, vilket är viktigt för att andra forskare ska kunna förstå, granska och återanvända dem. 

Vid publicering kan forskare samarbeta med förlag, tidskrifter eller repositorier för att göra sina forskningsresultat så öppna och FAIR som möjligt.

Öppen vetenskap internationellt

Öppen vetenskap utvecklas i ett internationellt sammanhang. Unescos rekommendation för öppen vetenskap från 2021 fungerar som ett ramverk med principer och ansatser för att skapa globalt jämlik tillgång till vetenskapliga resultat och forskningsprocesser. Målet är att påskynda implementeringen av de globala målen för hållbar utveckling1.

I koppling till arbetet med öppen vetenskap så har många universitet och högskolor anslutit sig till initiativen om forskningsbedömning; Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA) och The Declaration on Research Assessment (DORA). Dessa syftar till att gemensamt förbättra bedömningen av forskningens kvalitet och strävar efter att åtgärda alltför enkla och missvisande kvantitativa bedömningar.

I Europa vill EU genom European Open Science Cloud (EOSC) till att skapa en gemensam, öppen miljö för FAIR och öppna forskningsdata. EOSC integrerar befintliga lösningar och infrastrukturer i medlemsländerna för öppen vetenskap.

Öppen vetenskap i Sverige

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utformat en nationell färdplan för öppen vetenskap som antags 2021. Målet är att Sverige ska ha ett öppet vetenskapssystem senast 2026.

I forskningspropositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” från 2020 fastställs att öppen vetenskap ökar tillgängligheten till publikationer och data, vilket höjer effektiviteten och underlättar kunskapsöverföring. Propositionen betonar lärosätenas och forskningsfinansiärernas ansvar att skapa incitament för öppen vetenskap och framhåller forskningsbibliotekens viktiga roll. Detta vidhåller även regeringens nya forskningsproposition från 2024. 

Kungliga biblioteket har arbetat fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap(pdf) 2024, som ska stödja och vägleda universitet, högskolor och forskningsfinansiärer. Syftet är att förbättra samordningen mellan aktörer med ansvar för omställningen till öppen vetenskap i Sverige.