Så publicerar du med öppen tillgång

Bakgrund

Öppen tillgång har sin bakgrund från 1990-talet då alltmer material gick att dela över det tidiga Internet och främst då inom naturvetenskapliga ämnen. Samtidigt började alltfler förlag ta betalt för sitt digitala material vilket på sikt medförde höga kostnader för lärosätena. Öppet tillgång-rörelsen är en reaktion på dessa två utvecklingar  och manifesteras i Budapest-initiativet 2001 och Berlindeklarationen 2003.

Varför öppen tillgång?

På senare år har arbetet med att få forskningsresultat tillgängliga för alla drivits av många olika grupper i samhället, allt från forskare och politiker till förlag och finansiärer.

Öppen tillgång lyfts i forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50) där den svenska regeringens målbild är att alla vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga när de publiceras. Tanken är att skiftet ska vara genomfört senast 2026 .

På Högskolan Väst finns ett rektorsbeslut från 2010 där rektor beslutade "att författarna ska överväga publicering i tidskrifter fritt tillgängliga för läsaren i enlighet med SUHF:s rekommendationer".

Det finns många fördelar för både samhället och författaren  att publicera verk med öppen tillgång:

• Fler läsare, större spridning och fler citeringar
• Bättre forskningskvalitet
• Bidra till nya forskningsidéer
• Tillgängligt material kan påverka beslutsfattare och policies
• Eventuella krav från finansiärer uppfylls

I bilden nedan så visas fördelar med öppen tillgång.

(Karolinska Institutets universitetsbibliotek, 2023)

Varför införs öppen tillgång? (Kungliga biblioteket)

Det finns olika modeller att publicera sitt verk med öppen tillgång. Nedan listas de olika möjligheterna att gå tillväga:

Diamant/Platinum (Diamond/Platinum)

•  Innebär helt öppen publicering i tidskrifter, böcker eller plattform
• Ingen avgift av författaren eller läsare.
• Som författare så behåller du din copyright till ditt verk
• Ofta driven och betald av myndigheter eller lärosäten. 
• Modellen är ännu inte så vanlig förekommande
• Tidskrifter av denna modell hittas i databasen DOAJ, böcker i DOAB.

Guld (Golden)

• Innebär helt öppen publicering i tidskrifter eller plattform.
• Avgift för författaren, men inte av läsaren.
• Majoriteten av förlag och plattformar tar ut en publiceringsavgift (Article Processing Charge, APC eller Book Processing Charge, BPC)  av författaren
• Med denna modell behåller författaren sin upphovsrätt
• Denna modell kan även kallas "full" (fully) eller "ren" (pure).
• Tidskrifter av denna modell hittas i databasen DOAJ, böcker i DOAB.

Grön (Green)

• Ingen avgift för författare eller läsare.
• Innebär att förlaget ger författaren möjlighet att ladda upp det refereegranskade och accepterade författarmanuskriptet, s.k. post-print,  i exempelvis DiVA eller webbsida, efter publicering.
• Författaren behåller i de flesta fall sin upphovsrätt till sitt författarmanus.
• De flesta förlag tillåter denna typ av öppen tillgång vilket gör att en författaren kan välja en prenumerationsbaserad tidskrift eller en öppen tillgänglig tidskrift/bok med hög APC (Article Processing Charge) eller BPC (Book Processing Charge) som matchar hens manuskript bäst men ändå göra artikeln/boken fritt tillgänglig.
• Information om vad som gäller för ett förlag/tidskrift hittas i databasen Open Policy Finder.
•  Ibland kan reglerna hos förlaget innebära en fördröjning innan man får publicera, från sex månader och uppåt. Detta kallas embargo.
• Denna modell kallas även parallellpublicering eller självarkivering.

Hybrid

• Avgift för författaren, men inte av läsaren.
• Innebär för artiklar en kombination av både prenumerationsbaserat och öppet tillgängligt innehåll, så kallade hybridtidskrifter.
• När en artikel/bok publiceras öppet tillgängligt i en hybridtidskrift tas alltid en avgift (Article Processing Charge, APC eller Book Processing Charge, BPC) för publiceringen ut av författaren.
• Vid denna modell får författaren upphovsrätt till sina verk. 
• Högskolan Väst har avtal med många hybridtidskrifter vilket innebär att författaren inte behöver betala APC (eller få viss rabatt). För att se våra avtal så går det att söka på tidskrifter i tjänsten SciFree.(Dessa avtal gäller inte böcker).

För att se vad som gäller för publicering med öppen tillgång för din finansiär så finns dessa två verktyg:

• Open Policy Finder är en databas där du kan se olika forskningsfinansiärers policies kring öppen tillgång
• Journal Checker Tool är ett verktyg där du kan jämföra tidskrift, finansiär och ditt lärosäte för att få veta vilka publiceringsalternativ som stöds av din finansiärs policy för öppen tillgång.

Directory of Open Access Journal (DOAJ) är en databas som listar högkvalitativa  och granskade Open Access-tidskrifter. I DOAJ kan du söka på ämne, tidskrift eller ISSN och där hittar tidskrifter med diamant eller guld öppen tillgång. I resultatlistan ser du direkt om du behöver betala en publiceringsavgift eller inte.

BISON är en verktyg där du kan få tips på öppet tillgängliga tidskrifter med hjälp av din titel och abstract. Tidskrifterna är antingen av modellen diamant eller guld.

SciFree är en tjänst där du hittar vilka tidskrifter som biblioteket har avtal med där du kan publicera dig med öppen tillgång utan kostnad eller med rabatt. Här är majoriteten av tidskrifterna hybrid, men det finns också enstaka guld.  För att ta del av avtalen så se vad du behöver göra som författare nedan:

• Ett krav är att du är kontaktperson gentemot förlaget (corresponding author), är anställd eller doktorand vid Högskolan Väst och har angivit din mailadress vid Högskolan Väst.
• Kontrollera att du uppgett korrekt affiliering. Vid behov kan du lägga till ytterligare organisationstillhörighet.
• När en artikel är accepterad, får du information från förlaget om hur du går vidare.
• Biblioteket verifierar att du tillhör Högskolan Väst så att processen kan gå vidare

Open Policy Finder är databasen där du kan se vilka möjligheter du har har att parallellpublicera, så kallad grön öppen tillgång. Här ser du vad olika tidskrifter tillåter kring att publicera ditt sista, godkända och rättade (accepted)  manuskrift, även kallad post-print, med öppen tillgång. 

Det finns flera plattformar och tjänster för publicering av böcker med öppen tillgång:

• Directory of Open Access Books (DOAB) är en databas där du kan söka fritt tillgängliga e-böcker, men även se vilka förlag som har publicering med öppen tillgång.
• OAPEN är en plattform där du på samma sätt som i DOAB kan finna fria e-böcker och förlag som publicerar med öppen tillgång.
• Open Book Publishers är ett förlag med fokus på humaniora och samhällskunskap. Förlaget erbjuder en diamant modell för publicering med öppen tillgång vilket innebär att författaren slipper Book Processing Charge (BPC).
• Kriterium är en svensk plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker som också innebär att alla publikationer publiceras med öppen tillgång.
• OA Books Toolkit är en webbsida där det finns samlad information om att publicera böcker med öppen tillgång.