Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Att följa god forskningssed och de fastslagna forskningsetiska principer gäller till exempel principer för hur forskning på människor ska bedrivas samt regler kring vad som räknas som forskningsfusk, vilket brukar kallas för oredlighet. Principerna återfinns i forskares gemensamma yrkesetik samt regleras av internationella konventioner och såväl internationell som nationell lagstiftning. I ditt uppsatsarbete är det därför viktigt att diskutera hur din uppsats förhåller sig till de forskningsetiska principer och regler som styr forskning i Sverige med din handledare.

I Sverige regleras i dagsläget forskning om människor i etikprövningslagen och oredlighet i forskning genom bestämmelser i bland annat Högskolelagen. På båda områdena finns för närvarande utredningar som föreslår förtydliganden och i vissa fall en skärpning av dagens regler kring att etikprövning och misstänkt oredlighet utreds på ett korrekt och rättssäkert sätt.

Nedan beskrivs de krav som ställs kortfattat, vilka du kan ha som utgångspunkt i dina diskussioner med din handledare kring din uppsats.

Forskningsetik: http://www.codex.vr.se/index.shtml

Etikprövning

Etikprövning innebär att forskning på människor som kan hota deras hälsa och integritet måste ansöka om förhandsbesked kring om forskningen uppfyller befintliga forskningsetiska riktlinjer och därmed får bedrivas. I Sverige sköts etikprövning från och med den 1 januari 2019 av Etikprövningsmyndigheten, samt Överklagandenämnden för etikprövning (SFS 2003:460).

Krav på etikprövning gäller forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som:

  • behandlar personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (EU2016/679) om känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser
  • innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson eller avliden människa
  • utförs enligt en metod som syftar till att påverka eller uppenbart riskerar att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
  • avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande eller avliden människa och som kan härledas till denna människa,

För denna typ av forskning finns bland annat krav på information om studiens syfte till de forskningspersoner som är föremål för forskningen (t.ex. en intervjuperson, eller anhörig till avliden) samt samtycke till att ingå och till hur data behandlas och presenteras. För personer under 18 år krävs som huvudregel även målsmans samtycke. För behandling av

personuppgifter gäller dataskyddsförordningens starka krav på ett välinformerat samtycke, vilket kräver tydlig och till mottagarens förmågor anpassad information om hur deras personuppgifter kommer att användas i forskningen.

Studentarbeten är än så länge undantagna från krav på etikprövning, men undantaget föreslås tas bort i en offentlig utredning från 2017 (SOU 2017:104). Oavsett om etikprövning blir ett krav eller inte, ska de forskningsetiska principer som gäller för forskning på människor följas i forskning som bedrivs av studenter. Om du i ditt examensarbete planerar att studera människor genom till exempel kliniska studier, experiment, intervjuer, observation eller enkäter är det därför viktigt att du diskuterar med din handledare om och i så fall hur forskningsuppgiften kan utföras på ett forskningsetiskt riktigt sätt.

Om du planerar att publicera din uppsats i en vetenskaplig tidskrift tillsammans med din handledare, eller om du planerar att publicera den som en del i kommande doktorandutbildning, ställs redan idag krav på etikprövningstillstånd från Etikprövningsmyndigheten.

Oredlighet i forskning

Oredlighet i forskning innebär enligt förslag till kommande lag att fabricera, förfalska och plagiera vetenskapliga data och resultat, vad som i dagligt tal kallas forskningsfusk. Detta är tydliga brott mot god forskningssed, vilka innebär att forskare som fälls kan bli av med publiceringar, titlar och sin tjänst. För studentarbeten innebär forskningsfusk att arbetet underkänns samt att studenten anmäls till högskolans disciplinnämnd.

Dataskyddsförordningen och hantering av personuppgifter

EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679 (General Data Protection Regulation, GDPR) är den primära lagstiftningen för all behandling av personuppgifter och omfattar även forskning och studentarbeten. Det innebär att personuppgiftsbehandling endast får ske när det är tillåtet enligt Dataskyddsförordningen och eventuell annan kompletterande lagstiftning.

Etikprövningslagen ger möjlighet att efter godkänd etikprövning göra undantag från förordningens regler om lagring av känsliga personuppgifter.

Dataskyddsförordningen gäller även mindre studentarbeten som inte är forskning, men då finns inte möjlighet att få undantag från bestämmelserna om lagring av känsliga personuppgifter genom etikprövning. För att vara säker på att du följer gällande bestämmelser i ditt arbete är det viktigt att du tillsammans med din lärare eller handledare har en tydlig plan för insamling, lagring, bearbetning och slutlig radering av personuppgifter ur ett dataskyddsperspektiv.

Högskolans forskningsetiska ansvar

Högskolor och universitet har som huvudman för den forskning som bedrivs på högskolan ett ansvar att följa de forskningsetiska principer som lagen kräver. Detta gör lärosätena genom att utarbeta forskningsetiska riktlinjer, ge stöd i forskningsetiska frågor, till exempel vad gäller etikprövning, samt följa upp anmälningar om oredlighet. Här har högskolornas kollegiala nämnder en viktig uppgift, på Högskolan Väst för närvarande Utbildningsnämnden (UN) och Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN). Från och med 1 juli 2019 ersätts dessa två nämnder av en gemensam central nämnd, Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN), vilken har ett forskningsetiskt utskott som ska jobba med de forskningsetiska frågorna på högskolan.

Kontakt


Senast uppdaterad av Biblioteket