Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Längre ner på sidan kan du även hitta allmänna råd om 

Antal författare, et.al. och m. fl.

et al. är en förkortning med betydelsen "och andra". Et. al. används om du skriver på engelska.
M. fl. är den svenska motsvarigheten och används när du skriver din text på svenska.

Löpande text:
När du har en text med...

1-2 författare ska en/båda skrivas med i löpande text i hela arbetet

3 författare och fler skriver du bara första författaren och m.fl, till exempel Berggren m.fl. (2010)... 

Referenslistan:
när du skriver din referenslista tar du med alla författare om de är 1-20 stycken. Är det 21 författare eller fler skriver du de första 19 och avslutar med den sista. Du visar detta med hjälp av tre punkter mellan författare 19 och den sista.

Exempel när artikeln har fler än tjugo författare:
Terracciano, A., Abdel-Khalek, A. M., Ádám, N., Adamovová, L., Ahn, C-K., Ahn, H-N., Alansari, B. M., Alcalay, L., Allik, J., Angleitner, A., Avia, A., Ayearst, L. E., Barbaranelli, C., Beer, A., Borg-Cunen, M. A., Bratko, D., Brunner-Sciarra, M., Budzinski, L., Camart, N., … McCrae, R. R. (2005). National character does not reflect mean personality trait levels in 49 cultures. Science, 310(5745), 96–100.

Vill du se artikeln i sin helhet och alla 87 författare, gå till DOI: 10.1126/science.1117199

Citat

Citat används så sparsamt som möjligt. Om du behöver citera ska, förutom författare och år, sidnummer anges. Citerar du mindre än fyrtio ord gör du det i löpande text. Citerar du mer än fyrtio ord visar du detta med ett stycke med indrag på vänster, mindre teckenstorlek och eventuellt mindre radavstånd.

Exempel färre än fyrtio ord:
Andersson (2015) skriver om personcentrerad vård och vilka fördelar denna vård kan ha. "Personcentrerad vård ökar kvaliteten i vården och både patienter och personal ger denna högt betyg" (Andersson, 2015, s. 123).

Exempel fler än fyrtio ord:Citat.png
OBS!
Blockcitatet ska ej ha citattecken.

Efternamn

Det finns många olika format på efternamn, ett eller två, med och utan bindestreck, med prefix eller suffix. Hur det än ser ut ska din referens alltid matcha det som står på dokumentet du använt dig av. Några exempel:

Författaren heter:
Daniel J. Kleiven-Karlsson

I löpande text: Kleiven-Karlsson (2016)... alt ... (Kleiven-Karlsson, 2016).

I referenslistan: Kleiven-Karlsson, D. J. (2016)...

Författaren heter: 
Ulla Hällgren Graneheim

I löpande text: Hällgren Graneheim (2004)... alt ...(Hällgren Graneheim, 2004).

I referenslistan: Hällgren Graneheim, U. (2004)...

Författaren heter:
Simone de Beauvoir

I löpande text: de Beauvoir (1944)... alt ...(de Beauvoir, 1944).

I referenslistan: de Beuavoir, S. (1944)... 

FÖRKORTNINGAR

n förkortning är en kort form av ett ord eller en fras. Förkortningar används för att öka tydlighet och läsbarhet, men samtidigt ska du använda dem sparsamt. När du vill behöver använda en förkortning skriver du första gången ut ordet/begreppet i löpande text med förkortningen i parentes. Därefter använder du förkortningen konsekvent i resten av texten.

Exempel:
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) arbetar för att ge sjuksköterskorna i Sverige en god arbetsmiljö (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). SSF är också ett organ för sjuksköterskestudenter som under sin utbildning erbjuds medlemskap.

I referenslistan skriver du:
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF). (2018). Vi arbetar med. https://www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/ 

Förnamn

Om författaren heter Anna-Lena Karlsson skriver du Karlsson, A-L.

Om författaren heter Lars Erik Bengtsson skriver du Bengtsson, L. E.

Hänvisa till fler författare i löpande text

Om du hänvisar till fler än en källa i samma mening/stycke så gäller följande

Efternamnen ska stå i bokstavsordning med semikolon (;) mellan. Detta för att det är den ordning de kommer i referenslistan.

Exempel:
(Andersson, 2019; Davidson m.fl., 2017; Svensson & Hansson, 2020).

Om du har två eller fler källor med samma författare så skrivs de i ordningen äldst först, nyast sist. Detta för att det är den ordning du har i referenslistan.

Exempel:
...(Andersson, 2011; Andersson, 2014; Andersson, 2020).

Om du vill hänvisa till de tre källorna i översta exemplet (Andersson, 2019; Davidson m.fl., 2017; Svensson & Hansson, 2020) men tycker att Svensson och Hansson är mest relevant kan du skriva . . .

(Svensson & Hansson, 2020, se också Andersson, 2019; Davidson m.fl., 2017). Då bryter du bokstavsordningen och därefter går du åter till den.

Ibid

Ibid används inte i APA.

LÄNKAR/URL:ER

När det gäller länkar, så kallade URL:er till dokument, artiklar, webbsidor et cetera så ska länkarna i ditt arbete vara klickbara (hyperlänkade) i ditt dokument om det kommer publiceras eller läsas online.

Ska det inte publiceras eller läsas online får du välja om länkarna ska vara klickbara eller inte.

Publikationsår

Om publikationsår saknas anges istället (u.å) för "utan år" om du skriver din text på svenska respektive (n.d.) för "no date" om du skriver din text på engelska. 

Referenslista med samma författare och samma år men olika källor

När fler referenser har samma författare och publikationsår lägger du till ett a, b, c… efter året. Bokstaven används både i löpande text och i referenslistan.

I löpande text får Olsson (2018a) ett a då den källan används först i din text. (Olsson, 2018b) får ett b då den kommer tvåa i din text. 

Olsson (2018a) fann i sin studie att sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön hårdnat medan en annan studie av samma författare visade att fallet inte var så (Olsson, 2018b).

I referenslistan styr titeln, Arbetsmiljön med A kommer före Sjuksköterskors som börjar på S. I detta fall kommer då (2018b) före (2018a).

Olsson, A. (2018b). Arbetsmiljön en viktig faktor för tillfredsställelsen för sjuksköterskor. Tidningen Arbetsmiljö, 56(12), 11–13

Olsson, A. (2018a). Sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön. Sjuksköterskan, 34(2), 34–46.

Sekundärkälla

En sekundärkälla är en text som refererar till en primärkälla. Primärkällan är till exempel en studie som dokumenterats, vetenskapliga artiklars resultat är primärkälla. En avhandling likaså. Men så fort forskarna refererar till någon annan så använder de en annan källa, vilken blir din sekundärkälla.

Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor.

Använd sekundärkällor när originalverket är äldre/svårtillgängligt eller inte finns på vare sig svenska eller engelska. Annars sträva efter att hitta primärkällan.

Det du vill referera till med hjälp av sekundärkällan är en tolkning som någon annan gjort av en text. Använder du en sekundärkälla får din läsare tredjehandsinformation.

I löpande text anges båda verken. Det måste tydligt framgå att du hänvisar till en sekundärkälla.

Exempel:
Assigioli fann att… (i Teigen, 2018).

Enligt Kristoffersen (2005) menar Orem att…

Obs! Sekundärkällan ska inte ha utgivningsår i löpande text.

I referenslistan anges endast sekundärkällan. Sekundärkällan har du inte läst/haft i handen och ska således inte heller referera till. I exemplen ovan är det alltså Teigen och Kristoffersens texter du ska ha med i din referenslista.

Texthänvisning, aktiv och passiv


Aktiv texthänvisning när författaren görs aktiv, utanför parentesen:
Svensson (2020) hänvisar till att man ska ....

Passiv texthänvisning när författaren görs passiv, inuti parentesen:
Palliativ vård är den vård som erbjuds patienten vid livets slut (Willman, 2018)

Siffror, när referensen inleds med siffror

Om du har en referens som börjar med en eller flera siffror ska de alfabetiseras i referenslistan, som om siffrorna var skrivna med bokstäver. Detta kan ske när titeln ska vara uppslagsord. Följande exempel hamnar alltså på T i referenslistan då 10 börjar med bokstaven t när du stavar ordet, d.v.s. t, i, o.

10 råd för att äta hälsosamt. (u.å.). I 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/aktuellt/arkiv/10-rad-for-att-ata-halsosamt/

Senast uppdaterad av Biblioteket