Öppen Tillgång

• Vad är  öppen tillgång?
• Varför öppen tillgång?
• Öppen tillgång och forskningsfinansiärer
• Olika typer av öppen tillgång
• Upphovsrätt vid öppen tillgång
• Hur gör jag för att publicera artiklar med öppen tillgång?
• Hur gör jag för att publicera böcker med öppen tillgång?
• Undvik oseriösa förlag och ifrågasatt öppen tillgång (ny sida)

Vad är öppen tillgång?

Öppen tillgång, även kallad open access, är en del av begreppet öppen vetenskap. Öppen tillgång fokuserar på att de resultat som forskningen kommit fram till blir tillgängliga för alla utan kostnad. Detta innebär att alla har rätt att läsa, ladda ner, kopiera  och sprida resultatet digitalt. Författaren har dock fortfarande upphovsrätt och måste anges vid återanvändning. 

Öppen tillgång har sin bakgrund från 1990-talet då alltmer material gick att dela över det tidiga Internet och främst då inom naturvetenskapliga ämnen. Samtidigt började alltfler förlag ta betalt för sitt digitala material vilket på sikt medförde höga kostnader för lärosätena. Öppet tillgång-rörelsen är en reaktion på dessa två utvecklingar  och manifesteras i Budapest-initiativet 2001 och Berlindeklarationen 2003.

När man talar om öppen tillgång så syftar man främst på vetenskapliga publikationer såsom artiklar, böcker, avhandlingar och rapporter som är  granskade av sakkunniga.

Mer information

• Introduktion till öppen tillgång (Kungliga biblioteket)
• Öppen tillgång -Bakgrund film (Kungliga biblioteket)

Varför öppen tillgång?

På senare år så  har arbetet med att få forskningsresultat tillgängliga för alla drivits av många olika grupper i samhället, allt från forskare och politiker till förlag och finansiärer.

Ett internationellt initiativ från forskningsfinansiärerna är Plan S som driver att offentligt finansierad forskning ska publiceras med omedelbar öppen tillgång.

Öppen tillgång lyfts i forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50) där den svenska regeringens målbild är att alla vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga när de publiceras. Tanken är att skiftet ska vara genomfört senast 2026 .

På Högskolan Väst finns ett rektorsbeslut från 2010 där rektor beslutade "att författarna ska överväga publicering i tidskrifter fritt tillgängliga för läsaren i enlighet med SUHF:s rekommendationer".

Det finns många fördelar  för både samhället och författaren  att publicera verk med öppen tillgång:

• Fler läsare, större spridning och fler citeringar
• Bättre forskningskvalitet
• Bidra till nya forskningsidéer
• Tillgängligt material kan påverka beslutsfattare och policies
• Eventuella krav från finansiärer uppfylls

I bilden nedan så visas fördelar med öppen tillgång.

(Karolinska Institutets universitetsbibliotek, 2023)

Mer information

Varför införs öppen tillgång? (Kungliga biblioteket)

Forskningsfinansiärer och öppen tillgång

Både nationella och internationella forskningsfinansiärer ställer i allt högre utsträckning krav på att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig. Finansiärerna har gått samman i Plan S för att driva denna fråga.

Ofta finns riktlinjer för hur och när tillgängliggörandet ska ske hos finansiären. Kostnader för publiceringsavgifter för öppen tillgång kan ibland täckas av finansiären, ofta genom att det tas med som en kostnad i budgeten i projektansökan.

För att se vad som gäller för publicering med öppen tillgång för din finansiär så finns dessa två verktyg:

• SherpaJuliet är en databas där du kan se olika forskningsfinansiärers policies kring öppen tillgång
• Journal Checker Tool är ett verktyg där du kan jämföra tidskrift, finansiär och ditt lärosäte för att få veta vilka publiceringsalternativ som stöds av din finansiärs policy för öppen tillgång.

Olika typer av öppen tillgång

Det finns olika modeller att publicera sitt verk med öppen tillgång. Nedan listas de olika möjligheterna att gå tillväga:

Diamant/Platinum (Diamond/Platinum)

•  Innebär helt öppen publicering i tidskrifter, böcker eller plattform
• Ingen avgift av författaren eller läsare.
• Som författare så behåller du din copyright till ditt verk
• Ofta driven och betald av myndigheter eller lärosäten. 
• Modellen är ännu inte så vanlig förekommande
• Tidskrifter av denna modell hittas i databasen DOAJ, böcker i DOAB.

Guld (Golden)

• Innebär helt öppen publicering i tidskrifter eller plattform.
• Avgift för författaren, men inte av läsaren.
• Majoriteten av förlag och plattformar tar ut en publiceringsavgift (Article Processing Charge, APC eller Book Processing Charge, BPC)  av författaren
• Med denna modell behåller författaren sin upphovsrätt
• Denna modell kan även kallas "full" (fully) eller "ren" (pure).
• Tidskrifter av denna modell hittas i databasen DOAJ, böcker i DOAB.

Grön (Green)

• Ingen avgift för författare eller läsare.
• Innebär att förlaget ger författaren möjlighet att ladda upp det refereegranskade och accepterade författarmanuskriptet, s.k. post-print,  i exempelvis DiVA eller webbsida, efter publicering.
• Författaren behåller i de flesta fall sin upphovsrätt till sitt författarmanus.
• De flesta förlag tillåter denna typ av öppen tillgång vilket gör att en författaren kan välja en prenumerationsbaserad tidskrift eller en öppen tillgänglig tidskrift/bok med hög APC (Article Processing Charge) eller BPC (Book Processing Charge) som matchar hens manuskript bäst men ändå göra artikeln/boken fritt tillgänglig.
• Information om vad som gäller för ett förlag/tidskrift hittas i databasen SherpaRomeo.
•  Ibland kan reglerna hos förlaget innebära en fördröjning innan man får publicera, från sex månader och uppåt. Detta kallas embargo.
• Denna modell kallas även parallellpublicering eller självarkivering.

Hybrid

• Avgift för författaren, men inte av läsaren.
• Innebär för artiklar en kombination av både prenumerationsbaserat och öppet tillgängligt innehåll, så kallade hybridtidskrifter.
• När en artikel/bok publiceras öppet tillgängligt i en hybridtidskrift tas alltid en avgift (Article Processing Charge, APC eller Book Processing Charge, BPC) för publiceringen ut av författaren.
• Vid denna modell får författaren upphovsrätt till sina verk. 
• Högskolan Väst har avtal med många hybridtidskrifter vilket innebär att författaren inte behöver betala APC (eller få viss rabatt). För att se våra avtal så går det att söka på tidskrifter i tjänsten SciFree.(Dessa avtal gäller inte böcker).

Upphovsrätt och Creative Commons

Att publicera med öppen tillgång kan innebära olika grader av öppenhet som påverkar vad slutanvändaren får göra med publikationen. Upphovsrätten består av två delar, en ekonomisk rätt och en ideell rätt. En författare har alltid upphovsrätten till sin text, det vill säga dels den ideella upphovsrätten, dels den ekonomiska rätten.

Den ideella rätten går inte att förhandla om men den ekonomiska rätten går att sälja eller överlåta till exempelvis ett förlag eller en vetenskaplig tidskrift. Genom publiceringsavtal bestäms villkoren för användning och det är viktigt att du som författare vet hur din forskning kan användas både före och efter publicering.

Den grundläggande nivån innebär att publikationen ska kunna läsas, utan kostnad, på webben. Ofta specificeras vad som får göras i termer av kopiering, delning och återanvändning, med hjälp av en Creative Commons-licens (CC-licens). Användning av CC-licenser är standard inom open access-publicering.

Mer information

• Upphovsrätt
• Creative Commons för forskare ( Kungliga biblioteket)

Hur gör jag för att publicera artiklar med öppen tillgång?

Det finns olika sätt att gå tillväga för för att få din artikel publicerad med öppen tillgång. Det finns olika databaser och tjänster där du  kan både söka fritt för att hitta en tidskrift eller också undersöka möjligheterna för publicering med öppen tillgång för en tidskrift du redan har valt.

Directory of Open Access Journal (DOAJ) är en databas som listar högkvalitativa  och granskade Open Access-tidskrifter. I DOAJ kan du söka på ämne, tidskrift eller ISSN och där hittar tidskrifter med diamant eller guld öppen tillgång. I resultatlistan ser du direkt om du behöver betala en publiceringsavgift eller inte.

BISON är en verktyg där du kan få tips på öppet tillgängliga tidskrifter med hjälp av din titel och abstract. Tidskrifterna är antingen av modellen diamant eller guld.

SciFree är en tjänst där du hittar vilka tidskrifter som biblioteket har avtal med där du kan publicera dig med öppen tillgång utan kostnad eller med rabatt. Här är majoriteten av tidskrifterna hybrid, men det finns också enstaka guld.  För att ta del av avtalen så se vad du behöver göra som författare nedan:

• Ett krav är att du är kontaktperson gentemot förlaget (corresponding author), är anställd eller doktorand vid Högskolan Väst och har angivit din mailadress vid Högskolan Väst.
• Kontrollera att du uppgett korrekt affiliering. Vid behov kan du lägga till ytterligare organisationstillhörighet.
• När en artikel är accepterad, får du information från förlaget om hur du går vidare.
• Biblioteket verifierar att du tillhör Högskolan Väst så att processen kan gå vidare

SherpaRomeo är databasen där du kan se vilka möjligheter du har har att parallellpublicera, så kallad grön öppen tillgång. Här ser du vad olika tidskrifter tillåter kring att publicera ditt sista, godkända och rättade (accepted)  manuskrift, även kallad post-print, med öppen tillgång. 

Biblioteket på Högskolan Väst håller koll på om din artikel tillåter grön öppen tillgång och kontaktar dig för att få den sista författarversionen för publicering i DIVA. I och med att Google Scholar indexerar innehållet i  DiVA dyker artikeln upp där med en länk till fulltexten  vilket gör att de som inte har tillgång till tidskriften kan läsa den.

OBS! Kom ihåg att spara din post-print så du kan nyttja möjligheten till grön öppen tillgång.

Hur gör jag för att publicera böcker med öppen tillgång?

Att publicera böcker med öppen tillgång har ökat allt mer de senaste åren och modellerna för publicering är detsamma som för artiklar. Dock har inte utvecklingen gått lika snabbt och det finns inga avtal för publicering av böcker med öppen tillgång hos Högskolan Väst.

Det finns flera plattformar och tjänster för publicering av böcker med öppen tillgång:

• Directory of Open Access Books (DOAB) är en databas där du kan söka fritt tillgängliga e-böcker, men även se vilka förlag som har publicering med öppen tillgång.
• OAPEN är en plattform där du på samma sätt som i DOAB kan finna fria e-böcker och förlag som publicerar med öppen tillgång.
• Open Book Publishers är ett förlag med fokus på humaniora och samhällskunskap. Förlaget erbjuder en diamant modell för publicering med öppen tillgång vilket innebär att författaren slipper Book Processing Charge (BPC).
• Kriterium är en svensk plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker som också innebär att alla publikationer publiceras med öppen tillgång.
• OA Books Toolkit är en webbsida där det finns samlad information om att publicera böcker med öppen tillgång.