Vi använder kakor (cookies) på vår webbplats för att den ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Cirka 5 procent av regeringens direkta forskningsanslag till högskolor och universitet baseras på bibliometriska indikatorer. Fr.o.m. 2010 har Vetenskapsrådet räknat ut ett statistiskt underlag för de så kallade fakultetsanslagen. Vetenskapsrådets beräkningar grundar sig på publikationer och citeringar i databasen Web of Science.
Varje högskola och universitet får sitt eget bibliometriska index, som baseras på så kallad normaliserad forskningsproduktion. Det innebär att man jämför antal artiklar till vad en genomsnittlig forskare inom ett samma vetenskapsfält producerar. På samma sätt kan man jämföra även citeringar för artiklar.
Vetenskapsrådet kombinerar indikatorerna normaliserad artikelproduktion med normaliserad citeringsfrekvens, vilket kortfattat innebär att man jämför varje artikel med ämnesmässigt relaterad forskning och att man då kan jämföra artiklar mellan ämnen. Arbetet görs på artikelnivå och man mäter citeringar per publikation jämfört med ett genomsnitt inom det ämnet.
Normaliserad artikelproduktion görs för att man ska kunna jämföra artiklar inom ämnen med olika publiceringstraditioner och med olika stor täckning i de citeringsdatabaser som används.
Den interna fördelningen av institutionspotter på Högskolan Väst baseras på andra grunder, se dokument på Anställd.
Här hittar ni tips på dokument där ni kan läsa mer om de statliga forskningsanlagen.
Norska universitet och högskolor använder sig av en alternativ bibliometrisk modell för forskningsutvärdering och resursfördelning.
Varje publikation får en vetenskaplig nivå och publiceringskanal och godkända kanaler är ett antal ämnesspecialisters urval av
För att vara poänggivande måste en publikation behandla originalforskning och ha rutiner för granskning av expertgrupp (peer review).
Det som räknas är:
Nivå 1
Nivå 2
Poängen divideras därefter med antal författare för publikationen och antal institutioner som den aktuella forskaren tillhör (t ex om det gäller delvis extern tillhörighet).
Sök i NSDs Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) för att söka efter vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen.