Svenska och norska evalueringsmodellen

Den svenska modellen

Cirka 5 procent av regeringens direkta forskningsanslag till högskolor och universitet baseras på bibliometriska indikatorer. Fr.o.m. 2010 har Vetenskapsrådet räknat ut ett statistiskt underlag för de så kallade fakultetsanslagen. Vetenskapsrådets beräkningar grundar sig på publikationer och citeringar i databasen Web of Science.

Varje högskola och universitet får sitt eget bibliometriska index, som baseras på så kallad normaliserad forskningsproduktion. Det innebär att man jämför antal artiklar till vad en genomsnittlig forskare inom ett samma vetenskapsfält producerar. På samma sätt kan man jämföra även citeringar för artiklar.

Uträkning

Vetenskapsrådet kombinerar indikatorerna normaliserad artikelproduktion med normaliserad citeringsfrekvens, vilket kortfattat innebär att man jämför varje artikel med ämnesmässigt relaterad forskning och att man då kan jämföra artiklar mellan ämnen. Arbetet görs på artikelnivå och man mäter citeringar per publikation jämfört med ett genomsnitt inom det ämnet.

Normaliserad artikelproduktion görs för att man ska kunna jämföra artiklar inom ämnen med olika publiceringstraditioner och med olika stor täckning i de citeringsdatabaser som används.

Den interna fördelningen av institutionspotter på Högskolan Väst baseras på andra grunder, se dokument på Anställd.

Relaterade länkar

Här hittar ni tips på dokument där ni kan läsa mer om de statliga forskningsanlagen.

• Sandström, U., Sandström, E. (2008) Resurser för citeringar
  Beskriver beräkningar i den svenska modellen
• Ett lyft för forskning och innovation Prop. 2008/09:50 
• Fördelning av forskningsresurser - bibliometriindikator 
  Vetenskapsrådets webbplats för fördelning av forskningsresurser
• Forskning och innovation Prop. 2012/13:30
  Regeringens syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2013-2016.

Den norska modellen

Norska universitet och högskolor använder sig av en alternativ bibliometrisk modell för forskningsutvärdering och resursfördelning.

• Ej förlagsbundet
• Godkänner fler publikationstyper än den svenska modellen
• I Sverige använder man sig ibland av den norska modellen för intern fördelning av anslag.
• Man försöker kombinera frekvensen av forskarnas produktion och genomslagskraft.
• Man mäter produktionens genomslagskraft genom att klart definiera vad som är en vetenskaplig text/publikation

Varje publikation får en vetenskaplig nivå och publiceringskanal och godkända kanaler är ett antal ämnesspecialisters urval av

• förlag
• tidskrifter
• serier
• webbplatser 

För att vara poänggivande måste en publikation behandla originalforskning och ha rutiner för granskning av expertgrupp (peer review).

Hur man beräknar publikationstyp och poäng 

Det som räknas är:

• Förlagsproducerade monografier
• Kapitel i förlagsproducerade monografier
• Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och serier

Nivå 1

• Artikel, 1p.
• Bok, 5p.
• Kapitel, 0,7p.

Nivå 2

• Artikel, 3p.
• Bok, 8p.
• Kapitel, 1p.

Poängen divideras därefter med antal författare för publikationen och antal institutioner som den aktuella forskaren tillhör (t ex om det gäller delvis extern tillhörighet).

Sök efter publikationer - Norska listan

Sök i NSDs Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) för att söka efter vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen.