Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Citeringsdatabaser

Innehåller information om hur en viss författare eller artikel blivit citerad. 

  • Web of science 
  • Scopus 
  • Google Scholar  

Citeringsanalys

Citeringsanalys kan tänkas ange mått för kvalitet och effekt, men är framförallt ett mått på synlighet. Vad denna synlighet beror på varierar dock med sammanhanget.  Man kan få kunskap om ett ämnesområdes struktur.

Citeringspraxis ser olika ut inom olika ämnesområden. Bland annat varierar det om forskare publicerar sig i monografier eller artiklar, vänder sig till en internationell eller nationell publik, vill bli uppmärksammad av andra forskare eller en bredare publik etcetera.

Det tar olika lång tid för publikationer inom olika ämnesområden att nå den så kallade citeringstoppen. Därför har datumet från när man räknar antalet citeringar betydelse.

Vad forskare, institutioner, universitet etc. har för inbördes relationer kan avspegla sig i hur de citerar varandra.

Det är viktigt att datainsamlandet vid en citeringsanalys går rätt till, att man till exempel eliminerar antalet självciteringar och jämför lika publikationer med lika publikationer. 

Cociteringsanalys

Denna analys baserar sig på citeringsanalys och används för att beskriva ett ämnesområdes struktur.

En cociteringsanalys utgår från tidskrifter, publikationer eller forskare för att studera relationerna närmare och baserar sig på att till exempel två publikationer citeras i samma, senare utgivna publikation. För detta krävs dock att det gjorts en koppling mellan publikationerna. 

Vill man ta reda på ett forskningsområdes intellektuella bas kan man efter att ha utfört en cociteringsanalys bilda kluster eller grupper. Hur ett ämnesområdes intellektuella bas ser ut är något som ändrar sig över tid, beroende på i vilken grad de citerade publikationerna används. 

  • Med hjälp av bibliometrin kan man till exempel kartlägga forskningsfronten inom ett visst fält.
  • Man använder sig av bibliografisk koppling, närmare bestämt gemensamma referenser för artiklar.
  • Den bibliografiska kopplingen bygger på att om det finns gemensamma referenser för publikationer så finns det ofta drag som är gemensamma för innehållet i dessa. 
  • Ett statiskt mått.

Innehållsanalys innebär att man med hjälp av bibliometri kan studera hur trenderna ser ut när det gäller innehåll i forskningen.    

H-index

När du tar fram ditt eller någon annans h-index, är det viktigt att också veta i vilken databas det är beräknat, samt tidpunkt för beräkning av det. Här nedan följer tre databaser/sökverktyg som innehåller och indexerar olika tidskrifter och därför får du inte fram exakt samma h-index. Länkar till databaser/sökverktyg finns under rubriken Citeringar och citeringsdatabaser.

Web of Science

Sök på författare eller ditt ORCID eller ResearcherID. Kontrollera att alla WoS-publikationer är med. Klicka på "Create Citation Report" i övre högra hörnet av listan. Du kommer till en ny sida med citeringsstatistik för alla de ingående publikationerna, inklusive h-index. 

Scopus

Sök fram alla dina artiklar med författare eller ORCID. Kontrollera att alla författarens Scopus-publikationer är med. Klicka på "View Citation Overview" i övre vänstra hörnet av publikationslistan.

Google Scholar

Skapa ett konto i Google Scholar Citations. Klicka på ”My profile” för att kunna se ditt Google Scholar h-index. Kvaliteten på ingående publikationer kan variera. Tänk på att man även får med citeringar i tveksamma eller oseriösa tidskrifter (även kända som Predatory journals)

Senast uppdaterad av Biblioteket