Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

  • Vad är bibliometri?
  • Varför bibliometri?
  • Verktyg för bibliometri
  • Bibliometriska indikatorer
  • Forskningsmedel och bibliometri

Vad är bibliometri?

Bibliometri innebär att genomföra statistiska analyser av vetenskapliga publikationer, såsom att undersöka antalet publikationer inom olika kategorier. Exempel på områden som kan utforskas med hjälp av bibliometri inkluderar:

Hur ett ämne är strukturat

Hur forskare/institutioner/länder samarbetar
Hur forskare/institutioner/länder citeras
Vetenskaplig produktion och produktivitet

Resultaten från bibliometriska analyser kan tillämpas för att bedöma och utvärdera forskning samt utforma strategier för publicering. På detta sätt bidrar bibliometri till en djupare förståelse av vetenskaplig aktivitet och stöder beslutsfattande inom forskningsvärlden.

Varför

Bibliometriska metoder kan vara användbara under forskningsprocessen eller vid publicering av forskningsresultat. Genom att tillämpa bibliometri kan man till exempel:

Få stöd vid valet av tidskrift för att publicera ett manuskript inom ett ämne .
Identifiera de mest produktiva tidskrifterna/forskarna inom ett område.
Beskriva strukturen för ett fält samt dess gränsområden till andra ämnesområden.
Analysera hur forskare samarbetar både inom och över ämnesgränserna.
Lokalisera de mest citerade tidskrifterna/författarna/publikationerna inom ett specifikt ämnesområde.
Vid tolkning av resultaten från en bibliometrisk undersökning är det viktigt att samarbeta med personer som är kunniga inom det studerade ämnesområdet.

Verktyg för bibliometri

Bibliometriska indikatorer

Det finns olika bibliometriska indikatorer som mäter produktivitet och påverkan inom forskning. 

Grundläggande indikatorer

 

Exempel är

  • antal publikationer och citeringar
  • antal publikationer och citeringar per forskare
  • antal citeringar per publikation
  • antal självciteringar
  • antal ociterade artiklar
  • H-index
  • Tidskriftsnivå

Tänk på att dessa bör inte användas för jämförelser mellan olika ämnesområden.

Analys av citeringar visar framför allt på  synlighet och detta varierar beroende på kontext och kan avslöja strukturer inom ett ämnesområde. Hur man citeringar skiljer sig åt mellan olika ämnesområden och påverkas av publiceringsform, målgrupp och ambitionsnivå och citeringsmönster kan avspegla relationer mellan forskare och institutioner. Tiden det tar för publikationer att nå citeringstoppen varierar mellan ämnen.  För att göra en korrekt citeringsanalys bör en eliminering av självciteringar ske och en jämförelse göras med liknande publikationer,

H-index

H-index är ett mått som beaktar både produktivitet och påverkan genom citeringar.

Kortfattat innebär ett h-index på 10 att en person är medförfattare till minst 10 artiklar där varje artikel blivit citerad minst 10 gånger, totalt minst 100 citeringar, vilket kan vara fallet för en docent eller nybliven professor. (Wikipedia, 2023)

 För att beräkna h-index används olika databaser som Web of Science, Scopus och Google Scholar, med variationer i täckning.

H-index är beroende av forskningsområde och tidsdimension, och för jämförelser bör det betraktas inom samma ämnesområde och ta hänsyn till aktivitetens längd.

 

På tidskriftsnivå är Journal Impact Factor från Clarivate Analytics en välkänd indikator, men det finns andra rankningssystem för tidskrifter, varav några kan vara vilseledande. Det är viktigt att vara medveten om dessa olika indikatorer och deras kontext vid utvärdering och jämförelse av forskning och publikationer.

Strukturindikatorer

Dessa mått ger insikter i publiceringsmönster, presenterade som kartor över sampublicering och citering mellan forskare, ämnesområden samt sampublicering med andra organisationer och länder.

Samciteringsanalys är en metod som undersöker relationer mellan tidskrifter, publikationer eller forskare genom att analysera vilka som citeras tillsammans i senare publikationer. För att genomföra cociteringsanalys krävs en koppling mellan publikationerna. Genom att bilda kluster eller grupper efter en sådan analys kan man få insikt i den intellektuella basen för ett forskningsområde, vilket förändras över tid beroende på användningen av de citerade publikationerna.. Det är en statisk metod som hjälper till att identifiera gemensamma drag i innehållet genom de referenser som delas mellan publikationer.

För att

Avancerade bibliometriska indikatorer

Dessa indikatorer normaliseras alltid och jämförs med liknande publikationer under samma förutsättningar, såsom ämnesområde och publiceringsår. Exempel inkluderar fältnormerad citeringsgrad och fältnormerade toppublikationer.

 

 

Forskningsmedel och bibliometri

På nationell nivå används bibliometriska mått av den svenska regeringen som en indikator vid fördelningen av en del av departementsmedlen till forskning och utbildning vid universiteten.

Vetenskapsrådet ansvarar för att beräkna ett bibliometriskt index för varje universitet, där indexet baseras på antalet vetenskapliga artiklar publicerade av universitetets forskare under en fyraårsperiod samt frekvensen av citeringar av dessa publikationer. Resultatet normaliseras med hänsyn till forskningsområden för att kompensera för varierande publikationsmönster inom olika discipliner. Detta system möjliggör en mer rättvis och differentierad fördelning av medel, med hänsyn till varje universitets vetenskapliga produktivitet och påverkan inom sina specifika forskningsområden.

Senast uppdaterad